Kustguide - Kort historik över Kustbudkavlen 98

Läs debatten!
Blogga på Kustbloggen!

Kort historik om Kustkulturbudkavlarna Kusten Runt 1998.

Initiativtagare till de svenska budkalvarna motsvarande den i Norge tidigare genomfördaKulturminnesstafetten 1997, är Rune Sundmark, Luleå. För Luleå Hembygdsförening arbetade han fram underlag till budkavlens genomförande. Han var också projektledare för hela budkavlen. Medarrangörer var Föreningen Allmogebåtar och Sveriges Segelfartygsförening.

Budkavlen till sjöss var den första i sitt slag i landet och bestod i själva verket av två separata, samtida budkavlar. Startplatser var Strömstad respektive Haparanda kommuner. Målet för bägge färderna var Galärvarvet i Stockholm, platsen för samlingsprojektet Båtkultur –98.

Redan i november månad -97 fick landets kustkommuner och kustföreningar inbjudan om deltagande. En dokumentation innehållande uppgifter om kustkulturminnen, föreningsaktiviteter och ekonomiska insatser skulle bifogas (frivilligt) till budkavlen på dess resa till kulturhuvudstaden Stockholm och Sveriges regering. Kulturdepartementet blev mottagare av de inventerade kustkulturskatterna samt två manifest - ett från norr och ett från sydsidan av Sverige. Budskapet var kort: Hjälp oss att rädda kustkulturen!

Av landets 289 kommuner kan 80 anses vara kustkommuner. Av dessa deltog nära 70%, alltså 55 kommuner skickade med sina dokument. 128 platser i landet anlöptes under kustbudkavlen. Nära hundra farkoster av 15 olika typer användes. Omkring 15 – 20 000 personer kom att beskåda av arrangemanget som engagerade ett par tusen kustbor i själva organisationen.

De mest fantastiska minnes- och bevaransvärda objekt lyftes fram och "skickades" med i form av dokument i skeppskistorna. Här en liten provkarta: ett tjugotal kustrelaterade museer utöver Länsmuseerna, fyra ångdrivna båtar och fyra större fartyg, tolv fiskelägen och ett stort antal sjöbodar och gårdar. Sju båtbyggerier, två kvarnar, ett glasbruk, ett salteri, en skeppshandel, och ett tiotal kapell. Tolv fyrar och sju sjömärken, några vrak och en fästning, postroddar, en mängd litteratur samt s. k. fjäderbrev och övriga föremål som beskriver kustens liv och leverne, dvs. dess kustkultur. Man bör komma ihåg att den här dokumentationen är en utvald del av kustkulturskatter och att det finns oändligt mycket mer längs våra kuster.

Ett femtontal kommuner redovisar 60 800 tim. frivilligt föreningsarbete i olika objekt. Värderingen i dag är omkring 160 kr/tim vilket blir 9 728 000 kr. Frivilligarbetets värde per kommun 648 533 kr. Åtta kommuner har lämnat 25 630 kronor för olika projekts genomförande och till föreningsstöd. Ett snitt på lite drygt 3 000 kr. En kommun har satsat 94 000 på ett bygge för ett blivande Båt- och Sjöfartsmuseum. Vi kan vara övertygade om att motsvarande arbete utförs även i de föreningar som inte har redovisat. Man kan från dokumentation se att flera hundra olika föreningar har varit i kontakt med kustbudkavlen.

Den här lilla redovisningen talar för vilken stor betydelse frivilligorganisationerna har för att hålla våra kustkulturskatter i ett någorlunda skick. Den resurs som de utgör, borde tas till vara så att de får det ekonomiska stöd som så väl behövs.

Kulturdepartementets utlovade uppföljning (seminarium) uteblev. Med frivilliga krafter har ändå kustkulturandan livskraftigt arbetat vidare. November –99 hölls det första svenska kustkultursymposiet följt av andra seminarier genom åren. En förstudie på temat kustkultur har även genomförts. I dag förbereder man ännu ett seminarium i Gävle för fortsatt arbete med att värna om våra kustkulturskatter. Det verkliga genombrottet är att Sjöhistoriska museet nu har startat upp ett arbete för att dokumentera kustkulturen och dess båtar. (Läs om Västerviksseminariet 2002)

Kustbudkavlens svallvågor fortsätter oförminskat att rulla längs stränderna. Kustborna förväntar sig att Kulturdepartementet inte bara känner, utan även tar sitt ansvar.Budkavlens färd längs kusten visar på en social gemenskap och att det fortfarande går att färdas längs kusten. Ett återskapande av våra äldre kustleder ger förutsättningar för ett ökande användande av dem. Jfr. med vandringsleder på land. Undras, när får kusten samma ekonomiska möjligheter.Kustens oanade utvecklingsmöjligheter måste bara tillvaratas för en levande kustbygd.

Sammanfattning baseras på material från www.kustguide.net (officiell site för kustbudkavlen). Hamnkontoret/ Red.

Ps. Vad har hänt/händer med kustkulturaktiviteterna hos er? Du kan medverka på sidan /Kustlag/. Ds.