ïo!               DIALEKT både här och där, nu och då

 

                                                 

 

 

Hotet mot dialekter

 

¤ För att en dialekt ska överleva och frodas är användningen av den viktigast.

Detta gäller fram för allt i det talade språket.

Det skrivna har så klart också det sin betydelse, men i mycket mindre grad.

Hos oss på Sotenäsets strännar försvagas vår dialekt i takt med att yrkesfisket minskar.

Utan vår dialekt skulle yrkesfiskarnas arbete i hög grad försvåras då många begrepp saknas

  i rikssvenskan samtidigt som dialekten, genom ordförkortningar, gör det möjligt med

distinkta, mycket snabba och adekvata förklaringar och besked.

 

¤ Undermineringen av vår dialekt sker på flera plan:

 

-Massmedialt genom TV, radio, tidningar, internet, skyltfloran mm

  I inget av dessa förekommer vår dialekt skriven. Massmedias talade ord förs fram på

" rikssvenska" eller andra dialekter än vår...

 

-Urbaniseringen

  Utslätandet av särdrag och masskultur ger oss en tråkig och likartad civilisation. En uniformitet

  som krymper miljöers och kulturers mångfald. Flytten till storstäderna utarmar våre strännar;

  I den mest personlighetsdanande åldern är våra ungdomar i andra miljöer för t.ex. studier...

 

- Lokala makthavares diktat regionalt och lokalt.

  En lögn som upprepas tillräckligt ofta ses som sanning!

  Politiker och tjänstemän låter, medvetet eller omedvetet, besluta om och utföra åtgärder

  som allvarligt skadar vår kustkultur och vår dialekt.

  Detta kan ske genom t.ex. namn på geografiska företeelser på skyltar, kartor etc.

  Orsaker finns nog fram för allt att söka i bristen på förståelse hos makthavarna ;

  -Eget ursprung, från annan ort, och annan dialekt

  -Avsaknad av dialekt...

  -Rädsla för att göra bort sig ( frågar inte ortsborna till råds)

  - Okänslighet och/eller illvilja

  -Ett syfte att hävda makt...

  -Ren dumhet

 

 

-Hos oss ortsbor

  Under en tid var det inte fint nog med vår dialekt. Barnen fick inte lära sig hur vi talar...

  Dialekten har också förvanskats genom att låta den bli förståelig för turister och utsocknes.

  -För dålig kunskap i vår egen historia

  -En ökande brist vad gäller ordförståelse och ordval drabbar kommande generationer

  -En önskan att " tala fint" , en sorts snobberi eller rädsla för vad andra tycker

  -Anpassning på andras villkor

  -Underdånighet, dåligt försvar

 

Tillrättaläggandet av ord gör att vi många gånger tappar vår dialekt och inte heller klarar av

att tala rikssvenska. Ett markant exempel är

ett räg                         = en räka                                               som ibland sägs                 e räga

dä räget           = den räkan                                                                     dänn räge

flere räg           = flera räkor                                                                   flere räger

dômm räge = de räkorna                                                       dômm rägene

        dvs ett ord i neutrum har förvandlats till feminum

 

Annat hittar du i tex supinimformer av verb   bli-ble-blevve     ofta slafsigt sagt blitt

                                                                                                                                              skriva-skrev-skrevve blir skrevvett

Hur är det med bära-bar-börre   och vära-va-vörre ? (senare dialekt accepterar vörrt åtminstone i 1:a pers sing)

                                                               

                                                                     

 

                                      I vår dialekt skiljer feminina begrepp ut sig starkare än i rikssvenskan.

                                Dessa ord har en speciell obestämd artikel e och böjs mestadels likartat.

                                                        Är det sant att båtar ska ha feminina namn?

                                                                            Det heter e snäkka , e skuda

                                                                            men               en båd , en jôlle

 

 

Lokala dialekter

 

Vad gäller dialekter i Bohuslän så finns tydliga gemensamhetsdrag i de gamla

indelningarna av vårt landskap;

Nolhôttar             Från Idefjorden t.o.m. Kosterfjorden

Hôttar                     Från Stridsfjorden till Gullmarn

Olostebönnar Från Gullmarn till Stigfjorden

Tjörbur                   Från Stigfjorden till Älgöfjorden

Sörbur                   Från Älgöfjorden till Hakefjorden och Göta älvs mynning.

                      Hôttar finns alltså i princip i granitområdet

   

  I Hôttelann hittar du oss på " dômm fyre strännane" mitt i Bohuslän:

            Fisketången, Gravarne, Smögen och Hasselösund.

 

Vår historia och våra dialekter är väl hopbundna och skillnaderna mellan dessa strännars

dialekter är små. Största skillnaden finner du i smouranes förkärlek för betoning av ords

första stavelse ( pöddeng-pö«ddeng, kånndåm«-kånn«dåm) och i vissa specifika uttryck

Vackert väder är i Gravarne smegevörrna och i Smögen gullevär

Dåligt väder är i Gravarne sjedden vörrna och i Fisketången uggen gajjo

Betydligt svårare är att uppfattta skillnaden mellan bäkkevigare, åsare och tyssare!

 

Vid Bakke bakke går en klar dialektskillnad (dilekten liknar mer Svarteborg och Bohusläns

inland). I gamla Kville-området t.o.m. Hamburgsund är många gånger likheterna större!

Söderut inträffar markantaste skiljet vid Brodalen där ïddvôlls och Lysjylls släpighet tonar fram.

 

 

 

 

 

 

 

Om begrepp

 

Ordet hav finns inte i bohuslänska dialekter!

Vattensamlingar har namn som

dabe   vilket närmast översätts till pöl

floue som motsvarar damm

van vilket på rikssvenska skrivs insjö

sjö som är svenskans hav

 

Gab heter gatt vid Ostkusten

flu är närmast en mindre fjärd

bôe kalls grynna i Östersjön

brôdd är en bôe där vågorna växer sig stora

bou är bukt

 

Tare är havstång.

-Varför skrivs det då Täresunn på sjökortet? (Jo, det är norr om Bakke bakke...)

 

Varje hamn med självaktning på Västkusten har antingen

hammnesjär, hammnhôllme eller hammnerö

-Heter ön, där stranne (samhället) Smouen (Smögen) ligger Hamnerö ?

 

Strannes fôllk kallar sig de som bor i just detta samhälle/denna strann

-Men heter det i eller på Buvall, Hunnebu, Näset osv?

 

 

 

 

 

Vad heter det/var är vi? Några exempel

 

¤ De mest konstiga begrepp uppstår när man inte kan eller vill förstå

Store hö«ga ( Stora högen) blir, med fel betoning, två adjektiv (stora och höga)

Genom att skriva Rönnenga (Rundningen av Tjörn) Rönnäng tappas betydelsen

ïddvôll (Odens vall) skrivet Uddevalla skapar ett nytt, oförståeligt, begrepp

 

¤ Det finns i Sverige två Blåkulla , bägge i Bohuslän.

  När man skulle göra nya   sjökort var inte dessa gamla namn fina nog.

  Blåkôôll i Byfjorden och Älgöfjorden skrevs Brattö .

  (Trots detta fortsätter envist kustens folk att elda påskefyrar så att häxorna på sin väg

    till Blåkôôll inte slår ner på den egna stranne!)

 

¤ För att orka ro över Soten tog sig sjömännen först en öl eller pilsner vid

  Pesas skär (olika för gravare och smouare) och en rejäl sup vid Brännvins

  skär (samma). På sjökortet, med fina kanten, kallas detta skär Ängeln ...

 

 

 

 

¤ Saltkällan är en förvanskning av dialektens Sallttjäel (Saltkitteln).

  Där kokade man salt för att bl.a.kunna salta ner makrillen som där landades.

  Längre in i landet kunde man inte segla med makrillgarnbåtarna från

  Sotenäset om man ville ut och göra fler sätt nästa natt.

  En makrillmarknad uppstod så i maj månad.

  Borgarna i ïddvôll fick benstucken makrill eller saltad eller rökt från denna marknad!

  Fortfarande finns Sallttjälemarrtnan kvar, även om man glömt makrillen...

 

¤ Skagen är skrivet på detta sätt i både Köpenhamn och Stockholm.

  Men skav på vår dialekt betyder " ljus på en stång" och garneskav är det

    ljus en fiskebåt   visar med garn ute, exempelvis   en drivgarnslänk.

  Garneskar däremot är en ansamling av plankton i ett nät! (tex pansarflagellater, mareld)

  Anhôllt betyder ön du håller upp mot eller tar märke på och

  Läsö ger stormlä.

  Kvisstrumm betyder ett strömmande vatten som snor i vilda bukter

 

¤ Strann är ett bohuslänskt fiskesamhälle. I huvudstaden har man tagit

  det danska ordet leije och adderat fisk som förnamn; Hux flux har man

  skapat ett " svenskt" ord, fiskeläge, eftersom det bohuslänska ordet inte

  dög...

Hos oss finns på " dômm fyre strännane" gravare, tangare, smouare och sunnare.

Detta vill, avsiktligt eller oavsiktligt, våra beslutsfatttare utplåna.

När man beslutar om en postadress Kungshamn " råkar" man också behändigt glömma

väjare och näsare. Och postadress Smögen låter ana att även Hasselösund försvinner...

Centralstyrning och enögdhet skapar en form av " störst är bäst och ska ha mest" !

Typiska exempel är två broar;

+Över Sunninge sund går en bro. Den borde heta Sunningebron, men skrivs Uddevallabron.

+Mellan Gravarne och Hasselösund, över Väståre sunnt, går en (ful) bro.

  Den kunde heta Hasselöbron, Gravarnebron eller Västerbron. Den skrivs Smögenbron!

  (Smögenbron hittar du egentligen i Nya hamnen över Strömsunnt!)

 

 

 

 

 

¤ Ibland uppstår komiska effekter när ord används på ett sanslöst och

obegripligt sätt.

 

-Skriver man Liden så betyder det liten. En lid heter e li.

 

-Kalvbogen , en del av ett kobarn, står det på kartorna över Hasselösund.

Men på dialekten är kallv en del av (i det här fallet) en landvad och bou

är ett nästan instängt vattenområde, bukt.

 

-Tjuvsundsberget har inget med tjuv att göra. På vårt språk heter området

Tyssen   och kan ha två betydelser. Antingen Tysskerrbärrt efter

  väderkvarnar, tysskrar eller Tysslengebärrt , Lingonberget då ju lingon

  heter tysslengar (med socker på kallas bären kröserr ).

 

-Hovenäset är en missuppfattning av det dialektala Houe Näset (Höga Näset).

Fast Hogenäs är nästan lyteskomik! Hog är engelska och betyder galt.

  Man kan   undra varför man inte skriver Tryne i stället...

 

-En smålänning (?) har skrivit ut på lokalkartan namnet Amhult.   Hult?

Ja, det är småländsk dialekt för hygge eller öppning i skogen!

En inföding säger ïmmhôllt som enklast kan översättas med omvägen.

 

¤ Inte ens etablerade namn existerar i kommunala handläggares värld;

Nillgadda heter en gata, som på 1700-talet,   i Gravarne passerade förbi

en klok gummas, Nilla, hus.

  I folks medvetande har gatan i över 200 år hetat Nillgadda, men

på skyltar har det ibland stått Nygatan och ibland Gustav Adolfsgatan.

Det hör till historien att bland strannes fôllk har gator döpts för att hedra

kvinnor. Inga karlar fick förr gator uppkallade efter sig.

(En annan klok gumma, verksam i Fisketången under slutet av 1800-talet

och början av 1900-talet Kloda, ståtar där med sitt namn på en gata)

 

Trejjegadda ärr ett logiskt namn som av makthavarna fantasilöst skrivs

Skolgatan.

 

Tjörrkeväjjenn   Skötseln står Vägverket för och vägen heter

  Dinglevägen och Hallindenvägen i förlängningarna.

 

¤ Lokalpatriotism är, rätt använd, en källa till glädje och uppmuntran .

Till och med denna källa sinar när dumheten regerar.

Var kan betyda         -Bete dig försiktigt

                                                            -Var uppmärksam

                                                            -Kan ses på långt håll, skiljer ut sig

I Gravarne heter en kummel som ska göra dig uppmäksam varde .

I Smögen heter motsvarigheten vale.

Hur tror du då att gravrarne känner när kommunkontoret presenterar

Varbärr«t   med till ena hälften smögendialekt och andra hälften rikssvenska?

                                    Valberget är en hybrid som bara finns på papper.

  Uppgivenheten visar sig när inga proteststormar viner kring de styrande.

                                                        Vet dessa vad de gör?                      

Dialekter har hittills inte haft någon stötta eller hjälp från " överheten" .

 

Varje samhälle, strann, har sitt olstäv. I Gravarne är det turligt nog:

            Jä ä ifrô Gravarne ô jä jir mä alldri

 

 

  Dialektord   på våre strännar

 

Dialektens namn på saker och företeelser ger oftast en förklaring i sig.

Orden har ofta en djupare betydelse om du kan din dialekt

 

Ex Elonn heter labben hos oss. Den ropar själv ut sitt namn.

        Teist är världens vanligaste fågel och äter helst teistefisk.

        (Den äter inte tobis men kallas på rikssvenska tobisgrissla...)

        Berrshammer ger oss en uppfattning om havssulans beteende, eller hur?

        Klägg har vi tyvärr större (grå) och mindre. Svenskans broms. (Klägga, klora...)

 

Ram betyder mörk, svart. Ramsvig betyder alltså svarta viken.

Rammn är det norska och ravvn det danska ordet för korp.

I Gravarne finns Ramnerer och Ravnekôell bara 400m från varann!

Sod betyder död och Soden talar om ett otryggt vatten...

Trygg betyder skyddad och säker. Innanför Tryggö ankrar du gärna.

Få hôll betyder känna igen. Siktar du Hôllö vet du var du är.

Sö är det samma som får. En Söö ger gott bete. (Även om stavningen

är tokig som för Söö, utanför Höle, som på kartor skrivs Keö!)

Åma är att göra sig märkvärdig. Åmhôllmen, där reningsverket finns,

är alltså en holme som verkar större än vad den är.

Åmneng betyder också markering

Vass har med vatten att göra. (Växten vass heter siv hos oss.)

Vasstrokken är vattendränkt och på Vasshôllmen hittar du färskvatten.

Förål   betyder yttersta, markanta biten av ett berg eller en holme.

Närmaste ord i svenskan är förgård.

Pall brant stupande bergskant.

Ma saltäng, ett område som stundtals står under vatten.

Kallv ett skär eller holme i anslutning till en större.

Tange är en utskjutande udde.

Or betyder ostron.

Sael är en svacka i berg eller terräng.

Me enslinje, pejlmarkering vid navigering

Svabärrj är svartlav/saltarv-täckt häll vid sjön.

Pramm eka

Stamm stäv på en båt

Raga aktern på en plattgattad båt

Ässeng reling

Vrängetôffta toft mellan mittrum och akterrum

Ban spant

Stagseiel sprisegel (fyrkantssegel med stake)

Hannk splitsad repring. Appliceras på masten för att hålla staken.

Tôlle , tôllepinne   sätts i tôlleklammp för rodd

Sjevvra vrida åran

Andöva ro smått för att hålla båten på plats

Skôdda ro med frånskjut (putta årorna)

Vrekka rytmiskt röra en åra fram och tillbaka i vattnet

Hallstägg knop på lina, halvslag

Äne repstump av ett tou. Toua = bogsera

Kläggette överdrivet närgången, kelsjuk.

Klora klamra, riva. Klönnar är klor

Völlka misshandla

 

 

 

Geografiska namn nära oss

 

Några exempel att fundera över:

Bônnefjorn Längst in i Buvallsfjorn

Sode bonne Äldsta nedskrivna sjömärket. Bonde är en kraftig bergshöjd.

Rörvig Rösviken vid Sotekanalen

Orsten Ostronplatsen

Väjern Strann där man vek av för att komma till kungsgården Vägga

Pina   Sjövägen från norr till kanalen vid Hasselösund

Robarbakken Sundet vid Sälebôen. Gummor rodde vägfarande över.

Öståre- och Väståre sunn«t Vattnet öst och väst om Rösholmen

Råkkhôlt Nordliga mynningen av Öståre sunn«t vid vattnet Kongshammn

Kongshammnar Fr.o.m 1572 två stycken; En vid Sanbouen och en vid Tullbue

Böttelåggett Skär med kummel på Hôllöfjol

Tirhôllmen Holme påbyggd med tegelstenar från trankok på 1700-talet

Hôlt Tidigare öppning mellan Tyssenn och Gulesjäre

Sjinntaresjär Holme du tvingas nära av ström och grund.

                                            (Smourane säger Sjitaresjär då de där tömde latrintunnor!)

Sönnåre gabet Öppningen mellan Stensjär«t och Hôllö

Smouen Smögen. Smygen mellan Kleven och Hamnerö

Nolmannshuet ... ost om Smögen. Markerad höjd, hue.

Gravenne Gravarne. Från början dalsänkorna mellan Åsen och Tyssenn

Fessketangen Fisketången

Åshauen Ängsmark NO om Åsen

Storemyr Här finns idag Hälsans hus, idrottshall, sandplan och daghem

                                på gammal gårdsmark

Kröppla " Det förvridna" . Berg vid Paradiset. Gammalt sjömärke.

Harshall ... innanför Smörstakken

Håsjär   Pigghajsskär. Finns i flera områden.

 

Varför heter det Tallrekkebärr«t och Piggbärr«t?

                                                      Kôvvra och Lommpa?

                                                    Sprengett men Bäkkevig?

 

Vår raka och snabba dialekt visas kanske lättast med ett par exempel:

Hôvverrt ?     Hur står det till med dig ?

Sôvverrt !       Tja, det beror på omständigheterna.                                                 ELLER

Hôlless ?       Och hur är det annars då ?

Sôlless !         Jo, det går si så där !

                Orden hôlless och sôlless betyder egentligen hur och så här

 

                      Bäst av alla svar är nog själlett som omspänner hela skalan

                                      från eufori till svartaste vemod!!!

 

                                                            Sangke pô ol ô

                                                                HA`T   PENT

                                                                    Cåre Tnge

 

Några spännande ord   -     Sangkarr du pô sônna?