Kustkulturen

Båtmässan har båtarna och de båtintresserade. Kustkulturen har färdmålen, Kustbudkavlarna, båtmässans mjukvara. Inledningsvis visades kartan över Budkavlefärderna ´98 - en karta som utarbetats av Sjöhistoriska museets Clas Günther i samarbete med Kustguide:s Björn Geijer. På kartan fanns alla de 120 orter som budkavlen gästade.

Några inledande välkomstord från Wilbur Andersson och ett slag på skeppsklockan invigde symposiet. Marita Ulvskog lät hälsa symposiet, att hon med intresse väntade höra ifrån det med ett referat.

Med tanke på det intresse som kommit oss till del på Kustguide och alla de som efterlyst den utlovade uppföljning av kustbudkavlen kändes det naturligt att försöka ordna en träff av något slag. Allt arbete med att starta och föra kavlens manifest: Rädda Kustkulturen längs vår kust fram till Stockholm, alla kustkultursociala länkar, gemenskap över kommun och länsgränser, glädjen i samvaron och kontaktskapandet mellan olika föreningsliv och kommunala nämnder/förvaltningar; det i sig skapade också en egen bit av kustkultur. Det är inte att undra på, att den kustnära skärgårdens befolkning känner för en fortsatt verksamhet för kustkulturen. Svallvågorna efter de deltagande budkavlebåtarna fortsätter ännu att skvalpa längs stränderna.

Clas Günther från Sjöhistoriska museet började med att berätta om den tilltänkta vandringsutställningen kring budkavlarna vars viktiga del skulle bli en stor karta på 6x 3 meter med en fond av skärmar och dessutom med skeppskistorna på plats. Här framkom det en frågeställning: kan den i likhet med budkavlens färd också flyttas längs kusten? Det kan vara en intressant lösning, en turnéplan på basis av de som anmält sitt intresse.Clas berörde även museets senaste två utställningar: Människor och båtar i Norden samt Nöjesbåtar och turistsegling från 1880 till vår tid.

Huvudtalare var Miljövårdberedningens expert Helena Bergström som lättade på förlåten till Skärgårdsuppdraget. Hennes gedigna kunskaper i ämnet sattes ganska snart på prov. Intresset från deltagarna var på topp och frågorna kom att ställas på fler av de områden som Skärgårdsuppdraget omfattar. Jämfört med tidigare utredningar så är den här annorlunda upplagd. Här kommer helheten med i bedömningen när man tittar på utvecklingen i skärgården. Här följer Helenas egen sammanfattning om vad Skärgårdsuppdraget innebär:Sju länsstyrelser har regeringens uppdrag att utarbeta regionala miljö- och hushållningsprogram för sina respektive skärgårdsområden. Länsstyrelserna har delats in i fyra regioner som gör ett program var. Programmen ska överlämnas till regeringen i december 1999.

Miljövårdsberedningen har regeringens uppdrag att följa och stödja länsstyrelserna under programarbetet och därefter utvärdera de färdiga programmen. I samband med utvärderingen ska Miljövårdsberedningen, om det behövs, föreslå ytterligare åtgärder till skydd för skärgårdarnas miljö. Miljövårdsberedningens utvärdering ska vara klar i augusti 2000.Länsstyrelsernas uppdragRegeringens uppdrag (Regeringsbeslut 17, 1997-12-18) riktar sig till sju länsstyrelser som delats in i fyra skärgårdsregioner.

Regionerna omfattar:

- Uppsala, Stockholms och Södermanlands län

- Östergötlands och Kalmar län

- Blekinge län samt

- Västra Götalands län.

Varje region ska utarbeta ett miljö- och hushållningsprogram för sin skärgårdsregion. Programmet ska redovisas till regeringen i december 1999. Arbetets uppläggning redovisades till regeringen i en delrapport i mars 1998.

Miljö- och hushållningsprogrammen bör enligt uppdraget omfatta:

- konkreta steg för att komma till rätta med miljö- och hushållningsproblem i respektive skärgårdsområde på ett sätt som är tillfredställande ur miljösynpunkt samtidigt som det går att förena med behovet av sysselsättning och tillväxt,

- en analys av förutsättningar för tillämpning av gällande lagstiftning om användning av mark- och vattenresurser, miljöskydd och skydd av natur- och kulturlandskapets värden,

- en analys av ekonomiska förutsättningar och villkor för utvecklingsstöd, bl.a. EU-stöd, till ekologiskt hållbara lösningar,

- ett samlat program för behandling av områdets miljö- och hushållningsfrågor i regional och lokal planering med sikte på ekologiskt hållbar utveckling.

Till länsstyrelsernas uppdrag hör en promemoria som bör vara utgångspunkt för arbetet med regionernas miljö- och hushållningsproblem.

Skärgårdsregionerna ska i arbetet med miljö- och hushållningsprogrammen samarbeta med berörda kommuner och lokala organisationer m.fl. Regionerna ska också samråda med berörda myndigheter och aktivt verka för en koppling till det lokala Agenda 21- arbetet.

Miljövårdsberedningens uppdrag

Miljövårdsberedningens uppdrag (Dir. 1997:153) kan delas upp i två steg:

-Steg ett, omfattar år 1998 och 1999, innebär att Miljövårdsberedningen ska följa och stödja länsstyrelsernas arbete med att utforma åtgärdsinriktade miljö- och hushållningsprogram. En lägesrapport överlämnades till regeringen i juni 1998.

- Steg två, omfattar januari t.o.m. augusti 2000, innebär att Miljövårdsberedningen ska utvärdera länsstyrelsernas regionala miljö- och hushållningsprogram. Utvärderingen ska överlämnas till regeringen senast i augusti 2000. I uppdraget ingår att samråda med berörda centrala myndigheter.

Kjell Eriksson, skärgårdsansvarig från Länsstyrelsen i Stockholm, redogjorde för läget i Stockholms skärgård med hänsyn till EU:s bidragsformer som mål 5b. Här framkom många intressanta aspekter om hur AB-län har lyckats. Utan tvekan var det några som fick bra tips med sig hem. Dessutom väljer han att ge tips om några länkar för er som vill veta lite mera om arbetet i skärgården:

- Landsbygdsstöd http://www.ab.lst.se

- Mål 5b Skärgård http://www.5b-skargarden.org

- Interreg II A http://www.skargarden.com

- projektstöd från Landstinget http://www.sll.se/rtk

Statistik

30 000 öar

10 000 bofasta

50 000 fritidshus.

100 000 båtar

1 000 000 resande med Waxholmsbolaget.

lO milj resande med Finlandsfärjorna

20 års regionalpolitiskt arbete.

Bakgrund

12 000 invånare i mitten av 40-talet.

6 000 invånare i slutet av 60-talet.

Nedgången berodde på ett de tradiotionella näringarna - fiske, jordbruk - blev olönsamma.

1974 presenterades utredningen "En levande skärgård"

1976 beslutade riksdagen om ett särskilt stöd till företag i skärgården.

1992-93 utvärderade Länsstyrelsen och Landstinget 20 års skärgårdsarbete

Befolkningen hade vuxit från 5700 pers 1971 till 8700 år 1994.

1983 presenterade Länsstyrelsen ett 7-punktsprogram för skärgården fram till år 2000.

Målet en levande skärgård kvarstår.

Öka befolkningen med 1000 presoner.

Skapa 500 nya jobb, t ex distansarbeten.

Utveckal och samordna kommunikationerna.

Stöd kommersiell och samhällelig service.

Utveckla turismen.

Skärgårdsrådet medverkar i att ta fram ett nationellt skärgårdsprogram.

Åke Åberg, projektledare för byggnationen av Briggen Gerda i Gävle, gav en livfull framställning av detta stora skeppsbygge som fått hela staden och flera hundra sponsorer bakom sig. Åke berättade att det här intressanta kulturprojektet har skapat en mängd arbetstillfällen, inte bara inom det egna varvsområdet utan även på andra orter. Segelsömnaden sker i Söderhamn för att nämna ett exempel. Mönsterås kommun satsar friskt inför Briggen Gerdas jungfrutur och hennes ankomst till Pataholm är ett annat. Sjösättning är planerad till 8-9 juli år 2000.Åke harangerade det uppskattade besöket av budkavlen som förutom besöket i Gävle även hade täta anlöp längs Gästrike- och Hälsingekusten. I anslutning till det berättade han att en förening har bildats med namnet Jungfrukusten för att ta till vara skärgården i hela Gävleborgs län. Här finns verkligen mycket att uppleva där många fina hamnar ger goda möjligheter till att uppleva en genuin kustkultur. Arbete pågår för att undersöka möjligheterna för att ta fram Fritidskort längs kusten. Tillsammans med organisationer i norduppland arbetar man för att ge fritidsskepparna bättre underlag och information på sträckan Öregrund ­Gävle ­ Öregrund. Avslutningsvis hälsade Åke oss och alla andra välkommen till att besöka honom och Briggen Gerda Briggen Gerda af Gefle:s hemsida: http://www.briggengerda.x.se

Att glömma tid och rum må vara moderatorn förlåtet, med intressanta ämnen och tillika duktiga föreläsare försvinner tiden oftast alldeles för fort. Den inplanerade lunchtimmen hade snabbt blivit kortare. Alla accepterade detta och utan någon akademisk kvart startade eftermiddagspasset på utsatt tid.

Svenska Kryssarklubbens kanslichef Hans Larson påminde om föreningens stora betydelse för båtlivet. SXK har i nästan 80 år sysslat med att popularisera färder efter kusten. På plats fanns även Erling Matz, redaktör för På Kryss och Till Rors, även känd för en sin bok, Den Hemlighetsfulla Kusten.

En intressant händelse av stor betydelse för besöksnäringen längs kusten: Svenska Kryssarklubben tar över efter Svenska Turistföreningen när det gäller gästhamnar. Det kommer att ske successivt i samarbete med STF, säger Hans och tillägger att de kommer att få god hjälp av de Kretsar som ingår i Kryssarklubben.

Här återger vi brev från Svenska Kryssarklubben:"Några kompletterande rader efter mötet rörande 'Kustkultur' den 12 nov. på båtmässan i Älvsjö.
Svenska Kryssarklubben som med sina 39000 medlemmar är idag en av världens största båt klubbar. Alltsedan bildandet för 76 år sedan har vi sökt följa vår § 1 'att väcka lusten och stärka hågen för turistfärder till sjöss'. Detta gör vi genom att på olika sätt beskriva vår svenska kust, ge ut hamn och farledsböcker m.m.

Att då samarbeta med båtmässan Allt för sjön för att där presentera färdmål såväl inom Sverige som i våra grannländer är för oss naturligt och som helt följer vår §1. Begreppet Kustkultur och den tanke som ligger däri, kan vara ytterligare ett sätt att ge våra medlemmar ett ökat intresse för att använda sin båt som ett verktyg vid sökandet av upplevelser och rekreation.
Vi ser med spänning fram mot fortsatt samarbete.

Hälsningar Hans Larson
Kanslichef/SXK "
Svenska Kryssarklubben finns på adressen http://www.sxk.se

"Se kustens möjligheter på vårens båtmässa". Den rubriken hade mycket väl kunnat sättas inför vår nästa gäst. Projektledare Erik Rådström, Stockholmsmässan, och den som håller i planeringen av vårens båtmässa "Allt för Sjön" i början av mars 2000.
Stockholmsmässan arbetar tillsammans med Svenska Kryssarklubben fram ett koncept till vårmässan som innebär mer utrymme och uppmärksamhet på besöksmål längs vår kust.En kul-tur i skärgården, ett sätt att möta och lära känna vad kustkultur egentligen ärsamt vilka möjligheter som finns för att få uppleva den.
Kustbudkavlen Sverige Runt ´98 har verkligen lyft fram den inre skärgårdens förtjänster både på land och på sjön. Många har nu lärt sig förstå att varje bit av vår kust är unik och som med sin speciella del tillsammans utgör vår gemensamma kustkultur.
Till båtmässan erbjuds en mycket fin möjlighet att få visa upp sig och alla de möjligheter som just din ort har att visa era besökare. Det är kanske dags att lirka lite med budGeten redan nu. ­ Ska vi hoppas på en stor uppslutning i de två långa gallerier, som Stockholmsmässan har planerat? - En Kustbudkavle på land !Allt om Stockholmsmässan hittar du på adressen: http://www.stofair.se

Erik Rådström har lovar att återkomma till Kustguide med mer information om upplägget, kostnader etc.

Kustkulturen har fungerat som en röd tråd, eller mer lämpligt här, ett blått band genom dagens olika framträdanden. Upphovet till det hela bottnar faktiskt i en man från norrbotten , vår näste gästtalare. Rune Sundmark, projektledare för budkavlen Kusten Runt '98 är den som får avsluta den långa raden av gäster på symposiet.Det är helt Runes förtjänst att den här otroliga satsningen på en budkavle Sverige Runt kom till stånd. Det är också hans pådrivande arbete med alla kontakter runt kusten som resulterade i att manifesten kom fram till Kulturdepartementet. Här får vi veta lite av hans bakgrundshistoria:

"En luleåbo håller sig normalt med sin båt i norrbottens skärgård. Nåväl, även dess horisont leder ut i världen. Med början 1985 kom mina somrar i huvudsak att vara upptäcktsfärder. 1991 besökte jag Risörfestivalen på norska Sörlandet. Där kom jag i kontakt med förbundet Kysten och deras fina publikation. Det blev en uppenbarelse och upptakten till fler resor. I Norge inte minst fanns hela bredden i ett svep - inte bara båtar och fartyg. Det har blivit många färder i Norden: Norge, Danmark, Åland och Finland i flera omgångar. Sedan tidigare har jag vistats på Grönland, sommaren 1976 och 1978 i Discobukten och i Thule.

Men det var resan 1992 till Frankrike som blev avgörande. Då kom jag till Brest och fick uppleva den stora festivalen där. Hem seglade jag med norska fullriggaren Sörlandet. Åren 1993 ­ 95 var jag med och följde bygget av en skuta i Luleå, en replik av skonerten Mary Ann. Våren 1995 deltog jag i jubileumsriggningen av fullriggaren Georg Stage i Köpenhamn och besökte även Roskildes Vikingahall. Sommaren samma år seglade jag med Gladan och Falken från Visby till Stockholm. 1996 var jag på nytt i Brest och seglade hem med den norska fullriggaren Christian Radich. Sommaren 1997 seglade jag med den norska barken Statsraad Lehmkuhl i Nordsjön, deltog i postrodden mellan Wasa och Holmön och har sedan deltagit där 1998 och 1999 med föreningen Skellefteå Allmogebåtar. Därtill kommer bekantskap med Sveriges Segelfartygsförening, SSF, från skutträffen Åland Runt 1994.

Alla dessa färder har lärt mig uppskatta nordens kuster och sjöfarare. Jag såg samband och helheter. Kustkulturen är en sådan. Kustkommuner och kustlän en annan. Sommaren 1998 skapades längs den svenska kusten - Östersjöns längsta - kustkultursociala länkar.
Som sagt: Utan spaning - ingen aning."

Rune, berättade också om organisationen European Maritime Heritages arbete för traditionsfartyg liksom om Brest 2000 , den största kustkulturmanifestationen i Europa. Han flaggade också för Tall Ships´ Race i Östersjön samt visade hur den nordiska kustkulturen växer fram. Avslutningsvis återgav Rune glimtar och historier som gav atmosfär från budkavlarna 1998. Rune möter du som gästmedarbetare på Kustguide där han speglar den norrländska skärgården och allt av intresse för det som rör vår Kustkultur!

Moderator Wilbur Andersson tackade gästerna och övriga besökare för deras medverkan i det här historiska symposiet och uttalade en förhoppning om att fler arrangemang till fördel för vår Kustkultur inte var allt för långt bort i framtiden. Ett speciellt tack riktades till Erik Rådström, Stockholmsmässan för deras generositet att ställa lokal till förfogande.

Det välsmakande Gevaliakaffet kom återigen väl till pass, nu för eftermiddagsfikat.Några dröjde sig kvar för att få lite eftersnack, inte minst med tanke på nyheten om båtmässan Allt för Sjön och dess erbjudande. Kan det vara en träffpunkt på vägen mot en stark kustkulturorganisation för hela landet? Kan det vara intressant att ha flera kustsymposier på olika platser i landet?