Kustkulturens Frankrike

Sommaren 2004 firade den franska kustkulturen sina första 25 år. Att det var i Bretagne som allt startade är intet att förvånas över. Som av en slump visar det sig att den norska kustkulturen fyllde 25 år lite senare samma höst. I Norge är det förbundet Kysten som jubilerat med att trycka en tjock bok om sin historia. Här är två länder som är ledande i kustkultur. Norge, Havets kungarike i norr och Frankrike i söder som genom nationella tävlingar återhämtat nästan allt som försvann i senaste världskriget: båtar, fartyg, manskap och kunnande.

Hur hava vi det då i Sverige? Skall startdatum sättas till den 20 maj 1998 eller den 5 augusti samma år? D v s skall kustkulturbudkavlarnas start eller målgång från sommaren 1998 gälla? Sveriges kustkultur har alltså varit i gång en 7-8 år, den tid det normalt tar för att något stort ska hända i nationen Sverige. Kanske lyfter svenska svanen efter ytterligare fem år?

Det är inte helt fel att påstå att både fransk och norsk kustkultur fått sig ett uppsving från 1992, d v s de senaste 12-13 åren. Frankrike och Norge har kunnat inspirera varandra sedan dess. På samma arena - nämligen vid de maritima festivalerna i Brest 1992 1996, 2000 och 2004 har Norges utställningar hänfört fransmännen. På den arenan har Sverige aldrig visat sig i någon större omfattning och i varje fall aldrig officiellt. Man har m a o aldrig varit med i matchen. År 2006 borde dock Sverige ha fått ihop en representativ flotta av traditionsfartyg med minst två briggar och en ostindiefarare.

Det krävs eldsjälar med kapacitet för att det skall hända någonting. Så var det i Göteborg, Gävle och Stockholm. I Norge var det förbundet Kystens ombudsman och förste redaktör, den legendariske Tryggen Larssen. I Frankrike var och är det Bernard Cadoret, chefredaktör för den flotta tidskriften Chasse - Marée, f ö övrig beteckningen på en vanlig kustskuta.

Från en regional position och organisation för kustkulturen har Cadoret kunnat verka nationellt med att utmana hela franska kusten i ädel kustkulturkamp - en sort ” concours de culture maritime.” Det visar på kraften i det regionala - något som skulle göra EU - anhängare som föredrar regioner i stället för nationer övermåttan förtjusta. När den regionala märgen ger kraft åt den nationella buljongen kan det vara värt att applådera. Vad har dåCadoret & Co åstadkommit på 12 år?

Jo, den första utmaningen kom redan 1988 för att kunna redovisas 1992. Då premierades de bästa replikbyggena efter franska kusten, både båtar och fartyg. Inte oväntat var det staden Brest som kammade hem segern med bygget av avisoskonerten La Recouvrance, ett professionellt varvsbygge i bästa virke. Den andra nationella utmaningen redovisades 1996 likaså i Brest, när alla föreningar och museer efter kusten fick ställa ut Frankrikes maritima arv på land, d v s byggnader och anlägg, varv, kajer och vattenkvarnar m m. År 2000 kom en överraskning.

Då hade det lyckats för Frankrike att i EU-projektform bygga 30 st långbåtar för ungdomar, d v s för att få fram ungdomslag att tävla i sjömansskap internationellt i det s k Atlantic Challenge programmet. Sommaren 2004 annonserade Cadoret en utmaning att redovisa i Brest 2008, då sjömansskap och sjövett och kunnande d v s kulturens mjukvara skall inventeras och bli föremål för en kustens tävlan. Vad finns mer att göra? Att låta dessa concours genomföras i hela EU-området?

Sverige har genomfört något som hittills inte genomförts i Frankrike, nämligen budkavlarna 1998 båtledes efter kusten för att uppmärksamma och rädda kustkulturen samt sammanbinda kustfolket i ett nätverk. Vem vet hur det går?

Det finns onekligen resurser att genomföra sådana budkavlar runt den franska kusten. En sorts Tour de France med traditionella farkoster.

Vänliga hälsningar